bringonthepain

Lusakuten.blogg.se

För 10 år sedan så började min mamma att prata lite märkligt. Hon liksom sluddrade lite grann på talet och första gången jag hörde det skrattade jag o frågade henne om hon hade tagit ett glas för mycket. Det var inte mycket sludder, bara litegrann, men det dröjde inte många månader, kanske ett halvår, tills det blev allt mer och tydligare. Hon hade varit hos vårdcentralen och fått medicin mot svamp på tungan men det gav inga resultat. Hon gick igen och fick samma medicinering. Hjälpte inte. Mamma ledsnade på att gå till läkaren o aldrig få svar så hon sket tillslut i det, till den dagen kom då ingen längre kunde höra vad hon sa. Jag minns inte hur det gick till men mamma skulle i alla fall till läkaren och hennes syster fick följa med. Min mammas syster ringde till mig efter det läkarbesöket där det konstaterades att mamma hade fått ALS. En aggressiv form av ALS som sätter sig direkt i de innre organen. Detta var i februari 2006. Sorgen infann sig snabbt i vårat hem. Jag var gravid med mitt första barn. Det ända vi viste nu var att mitt barn skulle inte ha en riktig mormor. För det sa dem på sjukhuset, ALS går inte att bota! I början var min mamma väldigt pigg och allert. Hon var hos våran gemensamma häst flera gånger i veckan efter beskedet om att hon var sjuk. Många o långa promenader tog hon. Men eftersom hon inte kunde prata pga att tungan o svalget blivit förlamat på grund av ALS kunde hon inte heller äta ordentligt. Detta medförde att mamma på hösten 2006 fick sin första lunginflammation. Då hade hon också rasat i vikt pga att hon inte kunde få i sig mat. Läkarna och mamma kom då överens om att operera in ett sondmatnings system direkt in i magsäcken så risken för fler lugninflammationer skulle minska. Mamma klarade av att använda sondmatningen på egen hand och fick alltså vara kvar hemma. Hon fick hemvård. Jag åkte till henne varje dag med min nyfödda dotter. Hon fick träffa sitt första barnbarn mycket. Men nu började hon bli otroligt svag i kroppen. Hon gjorde allt själv med det var svårt att hålla i saker. Och vid det här laget var talförmågan helt borta. Under vintern fick mamma en lindrigare lunginflammation och orkade efter det inte gå ut någe mer. Tack o lov för att jag var mammaledig för då kunde jag verkligen spendera tid med henne. Mamma tog sig dock till min dotters dop i Bromma kyrka. Det var i januari 2007men hon var mager, medtagen och trött. Hon var med på kaffet ett stund och det var ren o skär lycka för mig. Den 8:e mars 2007 åkte jag till min mamma på förmiddagen som vanligt med min dotter, nu drygt 6 månader gammal. Jag fikade, matade min dotter, kramade mammas katt. Mamma fick hålla Alva. Hon var dålig och hade åkt på en ny lunginflammation. Men hon var rätt pigg trots allt. Vi tittade på tv en stund och sen var jag tvungen att åka till hästen. Klockan är 19:00, jag är hemma och telefonen ringer. Det är mammas syster som ringer och meddelar att mamma inte behöver kämpa något mer. Hon har avlidit i sitt hem i sviterna av sin senaste lunginflammation. Allt efter det är väldigt suddigt, men min pappa kör mig hem till mamma så att jag kan ta ett sista farväl. Jag har nog aldrig gråtit så mycket. Min älskade mamma. 

Min mamma dog 13 månader efter att ha fått diagnosen ALS. ALS är i dag en dödsdom till den som får diagnosen. Ingen vet hur länge eller kort tid man kan leva med den. Inget tyder på att den ska vara ärftlig, men det finns inte tillräckligt med forskning och information om denna sjukdom. Det är ytterst få i världen som drabbas men när man har sett ALS härja genom en människa man håller kär önskar man inte det ens på sin värsta fiende. "The icebucket challenge" är ett sett att nå ut o få folk att läsa om ALS, skänka donationer till forskningen, höja intresset och skapa debatt. Men sluta inte när ingen längre utför utmaningen. Jag hoppas att tack vare den här insatsen av människor runt om i världen ska i slutendan leda till mediciner eller rent av botemedel så ingen annan ska behöva vara med om det som jag o min mamma fick uppleva. 

Jag kommer alltid att sakna min mamma på ett väldigt djupt plan. Hon blev 55 år gammal och inte en dag passerar utan att jag tänker på henne. 

Jag har varit tillbaka på jobbet i 1,5 vecka nu och det känns bra. Träningen är i full gång igen med mördande volymträning enligt ett modifierat 531 schema och det känns jättebra just nu. Andra träningsvecka är igång efter gårdagens böjpass och det flyter på bra, men svettigt är det. Jag som aldrig svettas. Nåväl, då hoppar väll nått ocharmigt extrakilo bort :) 

Ha en bra dag! 

Ikväll är det våran årliga grillfest på landet. I år firar vi 30 år med den och jag tror att det kommer bli något alldeles speciellt.. :) jag återkommer med rapport o bilder... 

Ha en underbar dag nu❤

 

Vågen visade i morse på 70,9 och på dagen idag vid 13:00 stod vågen på 71,6. Bara hålla det här nu så ska det bli bra på fredag. 

Jag har haft häcken full av både mental breakdown, barn, jobb, semesterplanering, träning och en massa annat. Datorn har dessutom krånglat som bara den så jag har varit dålig på att uppdatera. 

I detta nu sitter jag på bussen och skriver. På väg hem från jobbet och idag är en vilodag från träningen så jag ska passa på att åka o handla lite när jag kommer hem. Vädret är svalt i Stockholm för att vara i slutet på juni men jag har bara en dag kvar på jobbet. På måndag börjar 3 veckors semester. 

Första veckan kommer bestå av nervösa sammanbrott då jag på fredag om en vecka ska tävla mitt första SM i klassiskt styrkelyft. Jag är 1,5 kg för tung så dessa dagar kommer bestå av strikt kost, inget socker och mental uppladdning. 1,5 kg är inte mycket. Har gått ner mer inför tävlingar men känns så mycket viktigare just nu, 

Fred, lörd och sön är sista träningsdagarna och det känns så nervigt att klara de vikter jag satt upp för mig själv. Men jag vet att på tävling taggar man till ännu mer. Bänken går väll fortfarande sådär. Jag viste att jag inte skulle öka markant från förra tävlingen så bara att bita ihop o ta igen poängen på böjen o marken. De granarna känner jag mig dock lite starkare i. 

Annars så rullar livet på som vanligt. Semesterplanerna spikas sakta men säkert. Kattvakterna skall fixas klart i dagarna som kommer... Men i övrigt inget nytt under solen. 

Börjar sakta men säkert längta till jag får börja volym träna igen. Mer byggarövningar och mer trött pump i musklerna. 

Ikväll ska jag laga sambal-biffar med riven blomkål. Hoppas det blir bra. 😊 

Ha det bra till nästa uppdatering. 

Jag var som vanligt överladdadinför mitt första lyft och fick inte upp 105 kg i böj. Rätt så retligt då jag hade hoppats på att jag kunnat göra ett försök på 110 som sista. I mitt andra knäböjslyft tog jag 105 och i det andra blev det då 107,5. I bänken fick jag lätt 55 i första lyftet, men igår ville inte teknik och kropp vara med på mer vikt i bänkpressen. Platån kommer att lösa sig på 57,5, bara nöta på så släpper det snart. Så kom min favoritgren marklyfter och jag hade satt ingångsvikten på 130 kg. Den var svajig som skjutton men jag fick den godkänd så jag fick på 140 och det vart ett mycket snyggt lyft. Konfererade med min coach om jag skulle ta 145 eller 150. Då jag redan hade kvalat till SM med mina godkända lyft kände vi båda två att vi kunde chansa och valde att göra ett lyft på 150 kg som inte gick hela vägen upp, men fasiken så nära det var. Och det gjorde mig så lycklig. Innan SM ska jag klara mer än 150 på stången. 

SM-kvalet för både 72 an och 83:an är målsättningen. Man taggar ju till som fan på tävling. 

Ha en underbar fredag mina vänner! 

😘

Träningsveckan har gått över förväntan. :) nya PB i alla tre tävlingsgrenarna och det är inte på 1RM utan på 2RM. Det lovar gott inför serieomgång 2 den 17:e Maj. Tävlingen går av stapeln kl 12:00 på Väsby Athletklubb och det är VAK och Södra TK som tävlar. Det ska bli fantastiskt roligt. Hoppas bara jag droppar ordentligt i vikt till dess. Nu har jag 2 träningsfria veckor där det är total fokus på kost. 3 kg helst på två veckor. Har bytt kreatin och planerar på att bada bastu nästa vecka så att man på invägningen som för övrigt är mellan 10-11, har ordentligt med marginal. . Jag hoppas på att kunna väga in under 71 kg men jag är glad om jag väger in under 72... 😊 

Trodde aldrig att jag skulle säga det men jag börjar gilla min kropp där den är nu. Lite mer muskler, lite mindre fett och min dröm vore ju att bli av med den lilla lösa hud som finns och ja, jag skulle vilja fixa mina bröst. Jag kommer inte att skaffa fler barn som det känns nu, och jag vill få tillbaka mina former jag en gång hade. Jag är inte ens 35 år och det skulle vara skönt att få känna sig som en riktigt snygg tjej igen. Det spelar liksom ingen roll att få höra att man är det när det alltid känns som att nått fattas... Men jag har inte bråttom och jag tänker inte stressa. Blir det så så blir det så.., 😊 den som lever får se. 

Sitter o lyssnar på Imagine Dragons och taggar mig själv inför tävlingen. Allt annat får komma efter. Just nu är det SM kvalet som står på spel och allt känns sååå bra. Lite krämpor har man ju men inget jag inte kan leva med. Innan SM tänker jag inte göra några större förändringar. Men efter blir det volymfas, deff och fokus kropp igen... 😊 Starkare ska jag bli! 

Ha en underbar tisdag! 

Ja, party är alltid lite ångestladdatt. Hur kul det än är! Men ångesten är borta idag och idag tar vi nya tag. Ov uniformen på ett par timmar nu. Sen blir det träning igen efter en dags vila. 3 dagar kvar med tunga tvåor. Bara slakta böjen idag, bänk på lördag och marken på söndag... Ha en bra dag alla! 

Nå ja, det är dagens fundering på tunnelbanan på väg hem för att äta en rejäl middag. Ikväll på gymmet blire tunga 2:or knäböj, lite mage och kanske kanske några tunga frontböj. 

Ha en bra dag 

Idag känner jag mig tillfreds med mitt liv. Jag och min ex-man kommer närmare och närmare en ny lösning för hur vi ska få vår stora tjej att må lite bättre. Solen lyser och det spås bli varmt och gött idag, grillning står på middagsschemat, funderar på att sticka ut på en PW och sen städa. Barnen vill ut i det fina vädret så en cykeltur för dem kan nog bli bra. 

Dieten rullar på och har i dagsläget givit mig en stabil morgonvikt på 71,6 kg vilket skulle kunna vara målet men jag mår bra och tränar bra på dieten så jag fortsätter ett tag till. Jag börjar må bra av den nu igen. Kvällsvikten ligger även den på stadiga 72,8-73 kg. Och jag har inte ens klivit av kreatinet än. Det gör jag veckan innan tävlingen. :) 

Sitter också här och funderar över framtiden. Och då menar jag allt som har med framtiden att göra. Jobbet, träningen, familjen, vännerna... Vad vill jag egentligen? Jag trivs med mitt jobb, men skulle vilja prova nått annat. Att jobba som ordningsvakt är allt annat än glamoröst. Taskigt pröjs är det och vist finns det jobb så man kan få mer betalt men då fungerar inte arbetslivet med privatliv och familj. Så hur löser man den ekvationen. 

Så har vi det här med träningen. Jag älskar min träning och kommer inte kunna vara utan den. Satsningen som jag gör nu för att komma till SM är ren o skär lycka, men det kostar på att ligga på topp. Undrar nu hur man får tag på en sponsor. Har ni tips så skicka mig ett pm. Vet ni någon som är intresserad av att sponsra så hör gärna av er. Alla tips är välkomna. 

Nu ska jag fortsätta min lördagsmorgon. Följ mig gärna på instagram @pixibox. 

Idag är första dagen tillbaka på jobbet och till och med det känns okej. Ändå har jag en klump i magen och vill bara lägga mig ner och gråta. Livet blir inte som man tänkt sig. Jag vill må bra nu. Jag ska må bra nu. Orkar inte ha det så här... 

Nu har jag fått klaga av mig lite. Jag tror mig veta vad jag måste göra, men jag vill inte göra det. Det får bli en annan dag kanske!